En fråga om miljö!

Att jorden blir allt varmare är nu mera ett faktum, men hur kan vi göra något mot det? Frågan om människors CO2 utsläpp är komplex och diffus  – frågan är inte längre om människors CO2 utsläpp påverkar jorden, eller om alla andra växthusgasser påverkar jorden – frågan är mer; hur kan jag som människa leva utan att påverka jorden negativt? 

Kanske sitter vi om 30 år och skrattar åt det hela och vet att vi inte är skyldiga i den globala uppvarmingen, men gör vi något nu känns det ju i alla fall bra med en ren miljö. 

Fler och fler väljer bensinsnåla bilar, får huset isolerat och investerar i solcellpaneler – en utveckling vi alla kan vara stolta över. Även att producera sin egen mat sker nu i större omfattning i Sverige, fler projekt med odling i staden är på gång. Dessutom vet vi att drygt  33% av CO2 utsläppet stammar ifrån livsmedelskonsumtion – maten, och här ville vi börja. Här var något vi kunde göra själva utan dyrare investeringar. 

matkonsumtion
Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser.

När vi har bestämma oss för att producera vår egen mat, var det i början med ekonomiskt syfte, men ganska fort inså vi, att inte bara ett ekonomiskt syfte räckte om det skulle ge mening för oss. Därför gjorde vi tre målsättningar innan vi började:

  1. Det skulle bli en ekonomisk vinst jämfört med våra vanliga matkostader.
  2. Produktionen skulle vara CO2 neutral eller en vinst jämfört med den vanliga mat vi köpte.
  3. Det skulle vara till fördel för de djur som vi sedan skulle lägga på tallriken.

Jag ska fatta mig mig kort, matkostnaden inte har sänkt ännu. Men när vi har fler djur och en större produktion tror jag nu fortfarende att vi ska lyckas.

Men finns där en CO2 vinst? Ja! Mer en 80% av maten som kaniner och getter får kommer från vår egen skog. Det hämtas utan motorfordon. Kaninerna får dessutom maskrosor, kirskål och annat ogräs från trädgården. Både getter och kaniner får hö, det köper vi i lokalsamhället och så får de lite supplerande pellets. Pellets är det enda vi inte kan sänka CO2 utsläppen från. Hönorna får rester från vår egen mat, lite pellets och korn. Självklart har årstiderna har en inverkan på maten, då det blir mer pellets och hö på vintermånaderna.

Punkt 3 har vi löst med att välja lantraser. Ni kan läsa mer om vårt djur och avelsprogram här.

 

Vad kan vi göra mer?

Jag började tänka på husdjur, om vi äter så mycket, hur ser hunden och kattens livsmedelkonsumtion ut?

Alltså! Arkeologiska utgravningar visar att vi har haft husdjur i minst 15.000 år och vi har det ju fortfarande. Hundar och katta är de vanligasta – men hur är effekten på miljön med alla de extra familjemedlemmarna?

Jag vill försöka förklara detta med lite siffror.

I Sverige finns 1.160.000 registrerade katter och 784.000 registrerade hundar (2012 siffor).

En genomsnittlig hund, i Amerika, äter 180kg kött och 105kg torrfoder varje år. Tyvärr har jag inte siffor för Sverige, kanske vi har mindre hundar här, jag vet inte. I Danmark är siffrorna att jämnföra med Amerika.

Kött är inte bara kött, genomsnittlig är utsläppet 3,12kg pr. kg. kött – nöttkött toppar med 27kg CO2 pr. kg. kött. Lantbruksverket rekomenderer att använda köttguiden när du väljar kött.

En annan lite sak är det, som kommer ut i andra sidan. Hundbajs är ett stort problem i naturen. Bakterieinhållet i hundbajs är farligt för människor.

CO2 emission
Jämföralse av hund och bil. LCA factor 10% är ett estimat från fler rapporter.

Från mängden av mat påverkar en hund miljön med samma mängd växthusgasser som två stora SUV bilar. En katt påverkar miljön som en liten bil. Jag har gjort min egen kontrolberäkning med bilens Life Cycle Emission och förbrukning jämfört med köttproduktion i Sverige samt innehåll i djurmat. Mitt estimat är lite mindra än det amerikanska – vi har kanske lite mer klimatsmart livsmedelproduktion.

 

Vattenmiljö?

När beräkningen av bakteria från hundbajs i bäck, floder och sjöar finns med i beräkningen, är miljöpåverkan även större än så.

I Kanada stod hundarna för 50% av alla bakterier i vattnet.

Katten är inte oskyldig heller, kattbajs innehåller samme bakteria som hundbajs och även om katten är mindre, har katten ett annan påverkan. Det vanligasta material i kattlådan är lera, som inte är biologisk nedbrytbart – fibermaterial börjar komma, men utgör fortfarende en liten del av marknaden.

 

För att summera lite upp

Katter och hundar i Sverige har samme miljöpåverkan som 1.568.000 stora bilar och 1.160.000 små bilar, siffrorna ca. halverat i min egen beräkning (957.324 stora biler och 590.000 små bilar). 50% av bakterierna vi hittar i vårt vatten kommer från katter och hundar. Och varje år dödar katter 40.000.000 fåglar.

Så hur gör vi?

Vi tycker att husdjur är fantastiska, hundar och katter har en positiv påverkan på många människor. Dessutom dödar  våran katt också möss och håller gnagare borta. Så vad är priset för en duktig gårdskatt? Gör hennes avtryck på jorden lika mycket skada som vårt?

Som jag började; frågan är komplex och diffus – kanske vi bara ska börja tänka högt och prata mer om miljön.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *